Att jag skriver en blogg är faktiskt lika osannolikt som att vinna på lotto

Nu är det alla kort på bordet som gäller. Därför handlar min premiärblogg om att höra av sig, ärligt och inte fega ut!

Jag har träffat världens sötaste grabb. Sådära sockersöt så att mitt hjärta bara smälter när jag ser honom. Men Men... säg den lycka som vara... Varför skulle en sådan trevlig kille över 30 års åldern vara ledig i en typisk sömning liten småstad, där typ alla är gifta med sin kärlek från gymnasiumet. Så i detta fall också - sambo och ett barn på 1 år!

Han tycker att han har ett "bekvämt" liv och tydligen "bortskämd" men hur bra är ett förhållande om man träffar någon annan? Detta är ingen placerad i ett fack "typisk vänsterprasslare". Bara inte nöjd med sitt förhållande men ändå inte vågar satsa på något nytt. dessutom börjar grabben med den välputsade familjebilen att dra öronen åt sig. men varför inte säga det till mig? Jag fattar, Jag lovar! Det är inte så jäkla lätt, men man struntar inte i att inte höra av sig!